CalCon Kalmars spelkonvent

Solen står högt över det azurblå havet och hamnen full med segelfartyg. Sorlet är konstant, doften av kryddor och tjära är förförisk. Det är folk överallt som antigen har kommit eller ska någonstans. Utanför ett litet lager står en brokig skara med en rejäl packning. De vet vilket skepp som de skall borda men vill vänta tills kvällsmörkret har innfunnits sig. En av dem tappar en tub på kullerstenen. Tuben rullar iväg en bit och innan den tapphänte hinner, så tar en främling upp den. Hon väger den i sin hand och ger sedan tillbaka tuben till den tapphänte och går vidare. Gruppen kontrollerar genast tuben och ser att en bit kartpapper sticker ut. Nervöst stoppar de ner rullen djupt i sin packning.